Så stor del av inkomsten går till villalånet – kommun för kommun

En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt i Sverige. I topp ligger Solna där ett genomsnittligt hushåll enligt beräkningen lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet, medan kommuner som Åsele och Malå ligger kring tre procent.

Analysen publicerades torsdag 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET) och bygger på ett typfall med två inkomster, 75 procents belåningsgrad, 3 procents ränta och 2 procents amortering.

Stockholmsområdet sticker ut

Landshypotek Bank pekar särskilt ut Stockholmsområdet som dyrt i relation till inkomsterna. Exempel som lyfts i sammanställningen:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera mindre kommuner

I andra änden av skalan uppges flera kommuner ha mycket låg lånekostnadsandel för en genomsnittlig villa. I Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele går omkring tre procent av hushållets nettoinkomst till villalånet, enligt analysen.

Skillnader även mellan länen

På länsnivå uppges Stockholms län ha den högsta andelen, där hushållen i snitt lägger 31 procent av inkomsterna på villalånet. Därefter följer Gotlands län med 23 procent samt Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län med 22–23 procent. Lägst är andelen i Västernorrlands län (11 procent).

Så har beräkningen gjorts

Beräkningarna bygger på genomsnittliga villapriser per kommun och län från Svensk Mäklarstatistik. Kalkylen är gjord efter ränteavdrag och inkomsterna baseras på SCB-statistik (medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster).