Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt årets Skräprapport

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport (2026) med ny statistik och analyser om nedskräpning. För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur mängden skräp förändrats över tid – och i stadsmiljö uppges en minskning mellan 2023 och 2025. Samtidigt dominerar nikotinrelaterat skräp fortsatt, och strandskräpet visar stora skillnader mellan olika kustområden.

73 % tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit genomföra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. I undersökningen uppger endast en av tio att de själva skräpat ner; det anges vara vanligare bland yngre, män och snusare. Som orsaker nämns slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter går ner

Enligt de nationella skräpmätningarna har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025. Totalt uppges en minskning med 30 % sedan 2023.

Exempel på föremål som minskat i stadsmiljö (2023–2025):

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om att korkar ska sitta fast på flaskor)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring kommenterar utvecklingen i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Fimpar och snus dominerar fortfarande

Trots att rökning minskar och antalet fimpar gått ner i mätningarna är nikotinprodukter fortsatt den största skräpkategorin i stadsmiljö. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar står för 46 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Om snus pekar Josefin Carlring särskilt på producentansvaret: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera nivån i stadsmiljö översätter Håll Sverige Rent mätresultaten till ett exempel: en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana innebär att man passerar över 1 000 skräpföremål (det mesta plast). I exemplet anges per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men inte i skräpet

Rapporten och pressmeddelandet uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Enligt en Novusundersökning är det få som känner till den så kallade ”flergångslagen”, och ännu färre som väljer flergångsalternativ vid takeaway-köp.

Håll Sverige Rent lyfter också att skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora variationer mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025. Det anges vara en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket uppges ligga under EU:s gränsvärde. Här anges mindre fiskerirelaterat skräp men mer som kan kopplas till strandbesökare, såsom fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 % av det skräp som hittades under 2025. Enligt Håll Sverige Rent hittas även förpackningar från godis, snacks och mat, och rapporten noterar att mängden toapapper inte är lika stor som tidigare år.