Analys varnar för kostnader om EU-åtaganden missas

Sverige riskerar både ökade kostnader och möjliga EU-sanktioner om landet inte når sina klimatåtaganden till 2030, enligt en analys från IVL Svenska Miljöinstitutet som tagits fram på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Frågan berör hela landet, även kommuner i Blekinge som Olofström, eftersom regelverket rör Sveriges samlade utsläpp och offentliga finanser.

Handlar främst om transporter och uppvärmning

IVL pekar på att Sverige riskerar att missa sina åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning.

– Sverige har länge varit ett föregångsland när det gäller att minska utsläppen, men nu ser det ut som att Sverige kommer missa sina EU-åtaganden i den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. Det är dåligt för klimatet och riskerar leda till onödiga kostnader och böter för Sverige, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 överskrider åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket gör det möjligt att täcka upp maximalt 5,2 miljoner ton genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). IVL bedömer att det innebär en förlorad intäkt, eftersom dessa utsläppsrätter annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg.

Tre vägar för återstående gap på 5,8 miljoner ton

Efter att ETS-flexibiliteten använts återstår enligt analysen ett gap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater samtidigt har underskott, vilket gör tillgång och pris osäkra.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver användningen av EU ETS-utsläppsrätter.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs vidare till nästa år. Om det sker igen kan det enligt IVL ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga vite

Utöver kostnader för att täcka gapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Analysen finns i rapporten Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030 (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av IVL på uppdrag av WWF.